Riskuppfattningar, kommunikation och mänskligt beteende
Risk Perception, Communication and Human Behaviour

VRSN50, 7.5 högskolepoäng, A (Avancerad nivå)

Gäller för: 2024/25
Fakultet: Lunds tekniska högskola
Beslutad av: Programledning BI/RH
Beslutsdatum: 2024-04-04
Ikraftträdande: 2024-05-08

Allmänna uppgifter

Fördjupning: Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras
Obligatorisk för: MKAT1
Valfri för: R4, RH4
Undervisningsspråk: Kursen ges på engelska

Syfte

• att ge studenterna förståelse, färdigheter och förhållningssätt att arbeta med riskuppfattningar och riskkommunikation från ett teoretiskt och praktiskt perspektiv.
• att ge studenterna förståelse och verktyg för att kunna beakta olika individer eller gruppers behov när en risk bedöms och/eller analyseras utifrån teorier kring sociala strukturer som till exempel genusperspektiv.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

• visa kunskap och förståelse om vad riskuppfattningar och riskkommunikation kan inbegripa i praktiken, samt hur detta förhåller sig till de teoretiska modeller som förekommer inom ämnet.
• visa fördjupad kunskap om hur kopplingen mellan uppfattningar och beteende får för teoretiska och praktiska konsekvenser.

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap om riskuppfattningar och riskkommunikation, samt att analysera, bedöma och utveckla olika kommunikationsstrategier.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten

• visa förmåga att kritiskt reflektera över relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter av riskuppfattningar och riskkommunikation i praktiken.
• visa förmåga att kritiskt reflektera över sitt eget perspektiv i relation till risker, genus och kommunikation.

Kursinnehåll

Kursen innehåller både teoretiska och praktiska moment, där studenterna varvar kunskaper med tillämpning. Modeller som förklarar riskuppfattningar varvas med teorier kring riskkommunikation, och kontrasteras med olika sätt att uppskatta eller observera mänskligt beteende. Studenterna arbetar i grupp och individuellt, där de väljer en risk som intresserar dem och analyserar denna utifrån hur olika grupper kan uppfatta den, och hur den kan kommuniceras mellan olika intressenter som kan ha olika uppfattningar om samma risk, samt vad detta får för konsekvenser för mänskligt beteende. Ett speciellt fokus finns på värderingar och antaganden inom riskområdet, där dessa görs explicita och granskas kritiskt. Dessa arbeten presenteras för hela gruppen, där övriga studenter får ge återkoppling och bidra med egna perspektiv och erfarenheter, med hjälp av läraren. Examination består av en skriftlig rapport och en muntlig presentation. 

Kursens examination

Betygsskala: TH - (U, 3, 4, 5) - (Underkänd, Tre, Fyra, Fem)
Prestationsbedömning: Skriftlig reflekterande rapport samt aktivt deltagande på seminarier och interaktion med övriga studenter. Rapporten skall innehålla kritisk reflektion om hur riskuppfattningar påverkar kommunikationen av dessa i praktiken.

Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student.

Moduler
Kod: 0120. Benämning: Uppsats.
Antal högskolepoäng: 5.0. Betygsskala: TH - (U, 3, 4, 5). Prestationsbedömning: Godkänd individuell uppsats. Modulen omfattar: Individuell uppsats. Syftet med kursen är att ge studenterna en fördjupad förståelse för hur risker uppfattas och kommuniceras i samhället. Genom att själv arbeta med en egen frågeställning kring risk, presentera och argumentera för ett valt perspektiv utifrån en teoretisk modell, ökar studenterna sin kunskap om hur risker hanteras och kommuniceras i samhället.
Kod: 0220. Benämning: Aktivt deltagande.
Antal högskolepoäng: 2.5. Betygsskala: UG - (U, G). Prestationsbedömning: Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarietillfällen. Modulen omfattar: Seminarium. Under kursens gång förväntas studenterna ge och ta emot återkoppling på lärarens, medstudenterna och egna presentationer vilket förutsätter ett aktivt deltagande.

Antagningsuppgifter

Förutsatta förkunskaper: VRSN01 Samhällssäkerhet och resiliens
Begränsat antal platser: 40
Urvalskriterier: Avklarade högskolepoäng inom programmet. Studenter som har kursen listad som obligatorisk har platsgaranti. För övrigt ges förtur till studenter vars program har kursen listad i läro- och timplanen.
Kursen överlappar följande kurser: VRSN35

Kurslitteratur

• Slovic, P: Perception of risk. Science, 236(4799), 280–285. Science, 236(4799), 280–285, 1987. https://doi.org/10.1126/science.3563507.
• Börjesson, M., & Enander, A: Perceptions and sociodemographic factors influencing vaccination uptake and precautionary behaviours in response to the A/H1N1 influenza in Sweden. Scandinavian journal of public health, 42(2), 215-222, 2014.
• Doorn, N: The blind spot in risk ethics: Managing natural hazards. Risk Analysis, 35(3), 354-360, 2015.
• Ericson, M: Firefighters as exceptional: Heroism, nationalism and masculinity in times of suburban riots and anti-racist protests. NORMA: International Journal for Masculinity Studies, 9(3), 178-190, 2014.
• Fischhoff, B: Risk perception and communication unplugged: twenty years of process 1. Risk analysis, 15(2), 137-145, 1995.
• Hansen, J., Holm, L., Frewer, L., Robinson, P., & Sandøe, P: Beyond the knowledge deficit: recent research into lay and expert attitudes to food risks. Appetite, 41(2), 111-121, 2003.
• Hansson, S-O: Keynote address at the conference Research in Ethics and Engineering. 2015. Delft University of Technology, April 25 2002.
• Kahan, D. M., Braman, D., Gastil, J., Slovic, P., & Mertz, C. K: Culture and identity‐protective cognition: Explaining the white‐male effect in risk perception. Journal of Empirical Legal Studies, 4(3), 465-505, 2007.
• Nilsson, A., Wester, M., Lazarevic, D., & Brandt, N: Smart homes, home energy management systems and real-time feedback: Lessons for influencing household energy consumption from a Swedish field study. Energy and Buildings, 179, 15-25, 2018.
• Nilsson, S., Alvinius, A., & Enander, A: Frames of public reactions in crisis. Journal of Contingencies and Crisis Management, 24(1), 14-26, 2016.
• Rothe, D: Gendering resilience: Myths and stereotypes in the discourse on climate‐induced migration. Global Policy, 8, 40-47, 2017.
• Shove, E: Beyond the ABC: climate change policy and theories of social change. Environment and planning A, 42(6), 1273-1285, 2010.
• Sjöberg, L: Are received risk perception models alive and well?. Risk Analysis: An International Journal, 22(4), 665-669, 2002.
• Sjöberg, L., Peterson, M., Fromm, J., Boholm, Å., & Hanson, S. O: Neglected and overemphasized risks: the opinions of risk professionals. Journal of Risk Research, 8(7-8), 599-616, 2005.
• Slovic, P., Finucane, M. L., Peters, E., & MacGregor, D. G: The affect heuristic. European journal of operational research, 177(3), 1333-1352, 2007.
• Young, I. M: The Logic of Masculinist Protection: Reflections on the Current Security State. Signs, 29(1), 1–25. https://doi.org/10.1086/375708, 2003.
• Walkup, M: Policy dysfunction in humanitarian organizations: The role of coping strategies, institutions, and organizational culture. Journal of refugee studies, 10(1), 37-60, 1997.
• Wester, M: Risk and Gender: Daredevils and Eco-Angels. In Handbook of Risk Theory: Epistemology, Decision Theory, Ethics, and Social Implications of Risk (pp. 1029-1048). Springer, 2012.

Kontaktinfo

Kursansvarig: Misse Wester, misse.wester@risk.lth.se
Kursadministratör: Linnéa Ekman, linnea.ekman@ebd.lth.se

Övrig information

Kursen fokuserar på att ge studenterna kunskap kring hur olika grupper skiljer sig åt när det gäller uppfattningar av risker och hur dessa kommuniceras i samhället av olika aktörer, samt vilken påverkan detta har på mänskligt beteende. Under kursen kommer studenterna att tillgodogöra sig hur olika perspektiv på risker formas i olika kontexter, och hur kommunikation mellan experter och allmänhet kan se ut. I kursen görs en fördjupning kring olika typer av kommunikation, för att öka kunskapen kring olika former av information och kommunikation i det moderna informationsssamhället. Studenterna kommer att få en fördjupad kunskap om hur olika grupper prioriterar mellan risker, och vad detta kan få för konsekvenser för hantering och beteende i relation till dessa. Kursen bygger på ett aktivt deltagande av studenterna, där lärande sker genom interaktion mellan studenter och lärare. Den kräver aktivt deltagande av samtliga studenter i det egna arbetet, i kamratgranskning och dialog, samt i studentledda seminarier.