Kursplan för

El- och elhybridfordonsteknik
Electric and Electric Hybrid Vehicle Technology

EIEN41, 7,5 högskolepoäng, A (Avancerad nivå)

Gäller för: Läsåret 2019/20
Beslutad av: Programledning E
Beslutsdatum: 2019-03-25

Allmänna uppgifter

Valfri för: E4-em, F4, F4-es, M5-tt, MD4
Undervisningsspråk: Kursen ges på begäran på engelska

Syfte

Fordonsindustrin genomför nu en både viktig och nödvändig omställning till betydligt energisnålare fordon. I denna förändring är s k hybridisering och elektrifiering ett av de viktigaste medlen. Det innebär att minst en elmaskin används för att helt eller delvis driva fordonet och leder i huvudsak till bättre utnyttjande av en eventuell förbränningsmotor, möjlighet att återvinna bromsenergi, möjlighet att "tanka" el samt desssutom till att en lång rad sekundära laster, såsom t ex luftkonditionering eller kylvattenpunpar kan drivas elektriskt vilket i sig minskar dessa lasters energiförbrukning.

Behovet av ingenjörer med specialistkunnande inom elektriska drivsystem, kraftelektronik samt inte minst systemfrågor rörande fordonets energianvändning (t.ex. fördelning elmaskin/förbränningsmotor-effekt i ett visst ögonblick) är stort och växande. Denna kurs avser att ge grundläggande kunskaper inom dessa områden.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten

Kursinnehåll

Framdrivning och hjälpkraft. Effekt, moment och varvtal. Förbränningsprocesser – Otto, Diesel m.m. Utväxling – manuell, automat, CVT osv. Verkningsgrad och emissioner. Multipla systemspänningar. Fossilt bränsle, biobränsle – tillgång, kostnad och prestanda. EV, HEV-serie, parallell, mild, power split, FCV. Konventionell servostyrning, AC, broms, tryckluft osv. Eldrivna alternativ, funktion, verkningsgrad. Krav på elmaskiner och kraftelektronik i fordon. Dimensioneringskriterier. Livslängd, vikt, pris osv. Fältförsvagning, startegenskaper, momentrippel osv. Olika typer av reglering, behov av sensorer. Bränsleceller – princip, funktion och uppbyggnad. Fördelar och nackdelar med olika utföranden. Utvecklingstrender. Elektriska lagringsmedia (t.ex. batterier och superkondensatorer).

Körcykler, verkningsgrad och utsläpp för några utvalda drivlinor. Acceleration, start och andra krav på fordon. Regenerativ bromsning. Behov av effekt- och energilagring i hybrid- och FC fordon.

Kursen innehåller 28 timmar föreläsningar, 6 timmar datorövningar samt 2 handledda inlämningsuppgifter.

Kursens examination

Betygsskala: TH - (U,3,4,5) - (Underkänd, Tre, Fyra, Fem)
Prestationsbedömning: Skriftlig tentamen och godkända projektuppgifter.

Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student.

Delmoment
Kod: 0118. Benämning: Simuleringsuppgifter.
Antal högskolepoäng: 7,5. Betygsskala: UG. Prestationsbedömning: Skriftlig tentamen
Kod: 0218. Benämning: Skriftlig tentamen.
Antal högskolepoäng: 0. Betygsskala: TH.

Antagningsuppgifter

Förutsatta förkunskaper: Grundläggande fysikkurs med mekanik.
Begränsat antal platser: Nej
Kursen överlappar följande kurser: MIE100, EIEN40

Kurslitteratur

Kontaktinfo och övrigt

Kursansvarig: Professor Mats Alaküla, mats.alakula@iea.lth.se
Hemsida: http://www.iea.lth.se