Gäller för: Läsåret 2014/15
Beslutad av: Utbildningsnämnd A
Beslutsdatum: 2014-04-07
Huvudområde: Teknik.
Obligatorisk för: BME3
Undervisningsspråk: Kursen ges på begäran på engelska
Kursen Klinisk Kemisk Diagnostik i Modern Sjukvård avser att ge studenten en inblick i hur biokemisk och molekylärbiologisk diagnostik utnyttjas i dagens sjukvård, såväl på sjukhuslaboratorier som vid vårdcentraler och på vårdavdelningar. De vanligaste klinisk kemiska analyserna liksom våra folksjukdomar diskuteras. Principerna för farmakologisk terapi belyses, liksom begreppen biobank och olika typer av ‘omics’. De mest använda latinska/grekiska begreppen som används i vardagssjukvård diskuteras.
Kursen kräver inga förkunskaper i klinisk kemi och kommer till mycket stor del att baseras på patientfall.
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten
• ha kunskap om de vanligaste folksjukdomarna – prevalens,
riskfaktorer, förlopp och behandling.
• ha kunskap om principerna för och användandet av assisterad
befruktning
• ha kunskap om verkningsmekanismer för några vanliga
farmakologiska preparatgrupper.
• ha kunskap om innebörden av biobankslagen.
• ha kunskap om olika ‘omics’ – vad innebär begreppen och
vilken är deras betydelse för diagnostiken.
• förstå såväl de latinska/grekiska namnen på några
vanliga sjukdomstillstånd som de vanligaste anatomiska
begreppen.
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten
• kunna formulera och följa en studieplan för de
vanligaste klinisk kemiska analyserna med analysprinciper,
indikationer och den kliniska betydelsen
• kunna tolka de vanligaste patientnära analyserna –
analysprincip, indikationer och klinisk betydelse.
• kunna använda såväl de latinska/grekiska namnen på några
vanliga sjukdomstillstånd som de vanligaste anatomiska
begreppen
Kursen behandlar
• de vanligaste klinisk kemiska analyserna, indikationer,
analysprincip och tolkning – t.ex. vad är CRP, hur man mäter
CRP och vad ett högt analysresultat betyder.
• grundläggande kunskap om de vanligaste folksjukdomarna –
tex hjärtkärlsjukdomar, tumörer och diabetes – prevalens,
patofysiologi och betydelse; ex. hur vanligt är diabetes, varför
får man diabetes, vilka är de vanligaste
diabeteskomplikationerna?
• de vanligaste medicinska termerna – t.ex. infarkt,
hypertoni, ruptur, anterior och distal.
• principerna för patientnära diagnostik – vilka analyser
utförs på vårdcentraler och hur används de, för- och
nackdelar.
• principerna för assisterad befruktning – patofysiologisk
bakgrund till och klinisk handläggning av ofrivillig
barnlöshet.
• verkningsmekanismer för några vanliga läkemedelsgrupper –
t.ex. mediciner för behandling av högt blodtryck, diabetes,
infektioner, cancer och värk – hur fungerar en beta-blockerare,
insulin, penicillin, cellgift och smärtstillande?
• huvuddragen i och tillämpning av biobankslagen – vad är en
biobank, vem kan ‘sätta in’ respektive’ ‘göra uttag’,
vem äger provet?
• olika ’omics’ – vad menas med genomics, proteomics,
transcriptomics och metabolomics? Hur kan man utnyttja
informationen i forskning och sjukvård? Varför skiljer sig olika
individers genom, proteom osv?
Betygsskala: UG
Prestationsbedömning: Skriftlig tentamen.
Förutsatta förkunskaper: EITA01 Introduktion till medicin och teknik och KOKA15 Organisk kemi.
Begränsat antal platser: Nej
Kursansvarig: Györgi Marko-Varga, Gyorgy.Marko-Varga@elmat.lth.se
Kursansvarig: Johan Malm, Johan.Malm@med.lu.se