Antal högskolepoäng: 60. Betygsskala: UG. Nivå: G1 (Grundnivå). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Obligatorisk för: TB1HELS. Kursansvarig: Håkan Linder, hakan.linder@hbg.lth.se, Ingenjörshögskolan i Helsingborg. Förkunskapskrav: Förutom grundläggande behörighet krävs Matematik B . Vidare krävs slutbetyg/avgångsexamen från gymnasieskolan eller komvux. Högskoleprov beaktas ej. För att påbörja delkursen Kemi B, krävs Godkänd i höstterminens tre delkurser (Ke A, Ma C samt Fy AB del 1) före kursstart. Prestationsbedömning: Skriftliga tentamina: Matematik CD, Matematik E, Fysik AB, Kemi A samt Kemi B. Laborationer (obligatoriska): Fysik AB, Kemi A samt Kemi B. Obligatorisk närvaro (minimum 80%): Teknisk orienteringskurs. Övrigt: Godkänt basår ger garantiplats på LTHs högskoleingenjörsutbildningar (Hbg). Godkänt basår och godkänt betyg i Ma E ger behörighet att söka LTHs civilingenjörsutbildningar och brandingenjörsutbildning. Hemsida: http://www.hbg.lth.se/utbildningsservice/studentbasar/.

Syfte
Målet med utbildningen är att komplettera en gymnasieutbildning med de förkunskaper och färdigheter som krävs för fortsatta studier vid LTHs högskoleingenjörs-, civilingenjörs- och brandingenjörsprogram.

Mål

Innehåll
OBLIGATORISKA KURSER

Matematik CD
Föreläsningar 92 h, övningar 70 h, självstudier 270 h

• Allmän räknefärdighet: aritmetik med kända tal, rationella tal, algebraiska räkningar, formler, potenser, kvadratrötter, kvadratkomplettering.

• Polynom och rationella uttryck.

• Ekvationer och olikheter av första och andra graden.

• Linjära ekvationssystem

• Potensekvationer.

• Olikheter.

• Trigonometri i rätvinkliga trianglar.

• Räta linjen.

• Polynomfunktioner.

• Exponential- och logaritmfunktioner: kurvor, lagar, ekvationer, exponentiella förändringar.

• Aritmetiska och geometriska talföljder och summor.

• Derivata: ändringskvot, derivatans definition, derivering av polynom och potensfunktioner, tillämpningar.

• Funktionsstudier: begreppen växande och avtagande, extrempunkter, största och minsta värde, kurvritning med teckenschema.

• Trigonometri i godtyckliga trianglar.

• Trigonometri: kurvor, ekvationer, formler och derivata.

• Derivata: derivering av sammansatta funktioner, exponential- och logaritmfunktioner, produkt och kvot, förändringshastigheter, tillämpningar.

• Integraler: definition, primitiva funktioner, areaberäkningar, tillämpningar.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna definiera och förklara införda begrepp och storheter, redogöra för och i beräkningar utnyttja sambanden mellan dessa samt känna till fysikens modeller inom nedan beskrivna kunskapsområden:

• Mekanik: Likformig och accelererad linjär rörelse, kaströrelse och centralrörelse. Kraft och tryck. Jämviktsbegreppet för plana statiska system. Arbete, energi och effekt. Rörelsemängd och impuls.

• Termodynamik: Termodynamikens första och andra huvudsats. Temperatur. Värme och inre energi. Fasomvandlingar. Energikvalitet.

• Elektricitet och magnetism: Elektriska och magnetiska fält samt kraftverkan på laddade partiklar i dessa fält. Elektriska lik- och växelströmskretsar. Elektrisk energi och effekt. Induktion.

• Optik: Ljusets reflexion och brytning. Optisk avbildning. Optiska instrument.

• Vågrörelser: Harmonisk svängning. Resonans. Mekanisk och elektromagnetisk vågrörelse. Polarisation. Böjning och interferens. Intensitet.

• Atom-, kärn- och partikelfysik: Atomens och atomkärnans struktur. Stark, svag, elektromagnetisk och gravitationell växelverkan. Absorption och emission av strålning. Energikvantisering. Våg- och partikeldualitet. Kärnomvandlingar. Joniserande strålning, stråldos. Massa-energiekvivalens.

• Atomers och molekylers byggnad. Periodiska systemet.

• Kemiska bindningar och deras inverkan på ämnenas fysikaliska och kemiska egenskaper.

• Stökiometriska beräkningar avseende ämnen och reaktioner i fast fas, gasfas och lösningar.

• Redoxprocesser.

• Syrabasreaktioner.

• Aggregationsformer och lösningar.

• Växelverkan mellan materia och elektromagnetisk strålning. Energiomsättningar.

• Vanliga grundämnens förekomst, utvinning, användning samt kemiska och fysikaliska egenskaper.

• Organiska kemins viktigaste ämnesklasser och funktionella grupper.

• Moderna material.

• Studiebesök.

• Grundläggande kunskaper i teknikhistoria.

• Inspirationsföreläsningar från LTHs högskoleingenjörsprogram.

• Orientering om ingenjörens roll i samhället.

• Information om fortsatta studier inom LTH.

TILLVALSKURSER
Matematik E

Föreläsningar 32 h, övningar 28 h, självstudier 100 h

• Komplexa tal: definition, aritmetik, komplexa talplanet, polynomdivision, de Moivres formel, polynomekvationer.

• Derivata: tillämpningar.

• Integraler: volymberäkning.

• Differentialekvationer: ekvationer av första och andra ordningen, tillämpningar.

• Kemiska beräkningar med stökiometriska samband.

• Faktorer som påverkar en reaktions hastighet.

• Kemisk jämvikt.

• Syra-basjämvikter.

• Redoxkemi.

• Elektrokemi.

• Organiska ämnesklassers struktur och reaktivitet.

• Metoder för strukturbestämning av organiska föreningar.

• Reaktionsmekanismer för några reaktionstyper.

• Uppbyggnaden av och egenskaper hos några biologiskt viktiga molekyler och strukturer.

• Huvuddragen i cellens metabolism, energiomsättning och reproduktion.

• Experimentella metoder inom analytisk kemi.

• Miljökemi.

Litteratur
Alfredsson, Brolin m fl: Matematik 4000 kurs C&D Blå. Natur&Kultur, ISBN: 978-91-27-41704-5
Alfredsson, Erixon m fl: Matematik 4000 kurs E Blå. Natur&Kultur, ISBN: 978-91-27-41689-5
Cutnell & Johnsson: Introduction to Physics, 8th Ed. John Wiley & Sons Inc 2009. ISBN: 9780470409428.
Andersson, Rosén: Gymnasiekemi A. Liber 2007. ISBN: 9789147018758.
Andersson m fl: Gymnasiekemi B, Liber förlag, ISBN: 978-91-47-08512-5.