Antal högskolepoäng: 15. Betygskala: UG. Nivå: G2 (Grundnivå, fördjupad). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Överlappar följande kurs/kurser: VBR220, TFRU01, VBR220, TFRU01, VBR220, TFRU01 och VBR220. Valfri för: BI4, RH4. Kursansvarig: Marcus Abrahamsson, marcus.abrahamsson@brand.lth.se, Brandteknik och riskhantering. Förkunskapskrav: Minst 120 högskolepoäng. Kan ställas in: Vid mindre än 15 anmälda. Begränsat antal platser: Ja. Urvalskriterier: Antal poäng som återstår till examen. Förtur för i första hand sökande från brandingenjörsprogrammet och i andra hand riskhanteringsprogrammet. Prestationsbedömning: Muntlig individuell tentamen samt godkända individuella inlämningsuppgifter och gruppuppgift. Gruppuppgiften skall redovisas både muntligt och skriftligt. Den skriftliga grupprapporten ska följa Brandtekniks regler för inlämningsuppgifter på nivå II, http://www.brand.lth.se/utbild/inuppgkrav.pdf. Hemsida: http://www.brand.lth.se/?id=VBR225.

Syfte
Syftet med kursen är

• att förbereda studenterna på att kunna utföra förberedelser och planering för att hantera olyckor och kriser i samhället, samt

• att ge en grund för forskningsintresserade studenter att utgå från för forskning om hantering av olyckor och kriser i samhället.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

• Kunna beskriva sådan problematik som måste hanteras vid stora olyckor och kriser i samhället.

• Kunna beskriva samhällets organisationer och struktur på lokal, regional, nationell och internationell nivå för att hantera olyckor och kriser.

• Förstå sammanhang mellan olika typer av akuta händelser, hanteringsproblem och samhälleliga resurser på lokal, regional, nationell och internationell systemnivå.

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

• Kunna analysera och värdera planer för hantering av olyckor och kriser med avseende på deras giltighet att möta sådana hanteringsproblem som uppstår.

• Kunna definiera vad som är viktigt att ta hänsyn till i planeringsprocessen och skissera hur detta kan återspeglas i en plan.

• Kunna utnyttja och värdera relevant litteratur med avseende på dess betydelse för att åstadkomma förberedelser för hantering av olyckor och kriser.

• Kunna avhandla och diskutera planering och planer med praktikens aktörer på ett sådant sätt att praktikens aktörer kan uppleva att mötet är nyttigt.

• Kunna formulera och ställa frågor som på ett relevant sätt kan leda till utformning och förbättring av planering och planer.

• Kunna formulera instuderingsfrågor och orientera sig i litteratur för egen kompetensutveckling.

• Kunna analysera praxis och dra slutsatser om utvecklingsbehov.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten

• Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

• Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på samhällets säkerhetsproblematik.

Innehåll

• Scenariobeskrivningar (verkliga stora händelser i Sverige).

• Föreläsningar om forskning inom området.

• Föreläsningar om samhällets system och organisation för hantering av stora olyckor och kriser.

• Lektionspass med analytiska diskussioner om hanteringsproblematik.

• Litteraturseminarier.

Litteratur
Fredholm, L och Göransson, A-L (Red): Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Räddningsverket 2006.
Fredholm, L: Myndighetsgemensam utgångspunkt för utformning av ledningsfunktioner och ledningsstöd vid civil krishantering. Paper presenterat vid CIMI 2003 (Konferens om civil och militär ledning).
Enander, A: Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Räddningsverket 2005.
Buckle, P: Re-defining community and vulnerability in the context of emergency management. Paper presented at Disaster Management: Crisis and Opportunity: Hazard Management and Disaster Preparedness in Australasia and the Pacific Region Conference, James Cook University, Centre for Disaster Studies, Nov 1-4, 1998, Cairns, Queensland.
Quarantelli, E L: Major criteria for judging disaster planning and managing and their applicability in developing societies. Disaster Research Center, University of Delaware, Newark, Delaware, USA 1998.
Statens haverikommission Brand på Herkulesgatan i Göteborg, O län, den 29-30 oktober 1998. Rapport RO 2001:02
Hagström, A och Sundelius, B: Krishantering på göteborgska: En studie av brandkatastrofen den 29-30 oktober 1998. Försvarshögskolan 2001.
Enander, A, Hede, S och Lajksjö, Ö: Att stå i stormens öga. Krisberedskapsmyndigheten 2005.
Kjeserud, R och Weiseth, L: Ledarskap i kriser. Försvarsdepartementet 2005.
Uhr, C Och Fredholm, L: Theoretical approaches to emergency response management. Paper presenterat vid TIEMS (The International Emergency Society) 2006 Conference, Seoul, 22-26 May 2006.
Abrahamsson, M. et.al.: Analytical input to emergency preparedness planning at the municipal level. Paper presenterat vid TIEMS 2007 Conference, Trogir, Croatia, 2007.
Hart, P, Heyse, L and Boin, A: New Trends in Crisis Management Practice and Crisis Management Research: Setting the Agenda. Artikel i “Journal of Contingencies and Crisis Management” 2001.
Harrysson, T och Lindmark, U: Samverkan på lokal och regional beslutsnivå vid samhälleliga kriser. Brandteknik, LTH 2004. Rapporten finns på nätet: www.brand.lth.se/bibl/5147.pdf
Larsson, G, Tedfeldt, E L, Wallenius, C: Strategier för stresshantering vid räddningsinsatser. Räddningsverket P21-340/00 2000.
Perry, R.W. och Lindell, M.K. Preparedness for Emergency Response: Guidelines for the Emergency Planning Process. Artikel i “Disasters" 2003.
Alexander, D. Towards the development of a standard in emergency planning. Artikel i “Disaster Prevention and Management” 2005.
McConnell, A. & Drennan, L. Mission Impossible? Planning and Preparing for Crisis. Artikel i “Journal of Contingencies and Crisis Management” 2006.
Dessutom tillkommer viss orienterande litteratur och olika exempel.