Antal högskolepoäng: 6. Betygskala: UG. Nivå: G1 (Grundnivå). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Obligatorisk för: IBYA1. Kursansvarig: Professor Kerstin Barup, kerstin.barup@byggark.lth.se, Bebyggelsevård. Kan ställas in: Vid mindre än 10 anmälda. Prestationsbedömning: För godkänd kurs skall studenten genomfört ett godkänt projektarbete, ha minst 80% närvaro på föreläsningar samt ha godkänd Afu. Kursen avslutas med en gemensam slutgenomgång där studenterna gruppvis presenterar sitt projekt i ord och bild. Hemsida: http://www.bv.lth.se.

Syfte
Kursen syftar till att ge studenterna en grundläggande orientering om byggnadsingenjörens arbetsfält och med särskild betoning av arbetets betydelse för arkitekturens form och tektonik i ett svenskt och internationellt perspektiv. Kursen skall förmedla en introduktion av arkitekturens begrepp, samverkan mellan människa och miljö samt sociala och kulturella värden. Kursens Afu-del syftar till att knyta an kursen till tillämpade moment på en byggarbetsplats.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

• ha en förståelse för och uppfattning om teknikens betydelse för arkitektur och byggande.

• ha insikt om estetikens och formgivningens samverkan med byggteknologin.

• ha förståelse för hur byggnadsingenjörens samspel med arkitekter i projekteringsprocessen kan resultera i kvalitativa slutprodukter.

• ha grepp om projekteringsprocessens olika delar, såsom programarbete, projektering och byggskede.

• ha kunskap om byggandets krav på energi- och hushållningsfrågor.

• ha kännedom om arkitekturens term- och begreppsapparat.

Innehåll
Kursen ger en orientering om teknikens betydelse för byggande och arkitektur. En redogörelse för arkitekturen som kulturarv och de kulturhistoriska värderingsgrunderna utgör bakgrund för behandlingen av arkitekturgestaltningens delar och helhet. Projekteringsprocessens olika avsnitt såsom programarbete, projektering och byggskede genomgås och exemplifieras i svenskt och internationellt sammanhang. Särskilt studeras byggnadsingenjörens samverkan med arkitekter och hur detta arbete kan utveckla kvalitativa resultat i projekteringsarbetet. Estetikens och formgivningens samspel med byggteknologi betonas liksom byggandets krav på energi- och hushållningsfrågor. Relationen människa – miljö studeras i ett långsiktigt samhällsperspektiv.

Arkitektur kan betraktas som en estetisk organisation av den praktiska verkligheten. Förutsättningen för optimala resultat är att teknik och konstruktion berörs redan i tillblivelseprocessen. Föreläsningarna förmedlar kunskapsområdets bredd samt exempel.

Kursens består av ett antal huvuddelar som kort beskrivs i det följande. Arkitekturkvalitet - arbetsformer att undersöka och värdera arkitektoniska egenskaper där arkitekturens kvaliteter exemplifieras med utgångspunkt i 1900-talet och samtida arkitektur. Formlära - behandlar gestaltningsaspekter och traditionella verktyg i formgivning av byggnadens delar och helhet. Formlärans påverkan av byggteknikens utveckling behandlas i ett tids- och samhällsperspektiv. Byggprocessens inverkan på arkitekturen och dess kvaliteter behandlas och tränas med utgångspunkt i styrmedel och kontrollapparat. Exempel på behandling av teknologi- och arkitekturfrågor i svenska och internationella sammanhang ges. Vidare behandlas teknik och konstruktionsfrågor och dess betydelse för byggandets kvalitet. Teknikfrågornas samspel med estetik och byggnadsfunktion presenteras och exemplifieras liksom projekteringsmetodikens och byggprocessens olika faser.

Litteratur
Ahlstrand, J-T. Arkitekturtermer. Studentlitteratur 1976. Andra uppl. ISBN: 91-44-02852-0
Boverket BBR BFS 1993:5 med ändringar (2006-09-13)
Caldenby, C. & Nilsson, F. (red.): Om arkitektur - en antologi. Arkus 2005. ISBN: 91-973626-3-8
Waern, R: Guide till Sveriges arkitektur – Byggnadskonst under 1000 år. Arkitektur förlag AB 2001. ISBN: 91-86-05055-9