Antal högskolepoäng: 7,5. Betygskala: UG. Nivå: G1 (Grundnivå). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Obligatorisk för: YL1. Kursansvarig: Charlott Håkansson, Charlott.Hakansson@food.lth.se, YTH. Prestationsbedömning: Tre projektarbeten som alla redovisas både muntligt och skriftligt samt deltagande i en debatt. Poängsatta delmoment: 4. Övrigt: Under kursen anordnade gästföreläsningar, studiebesök och seminarier är obligatoriska. Vid laga förhinder får studenten genomföra en uppgift med motsvarande innehåll.

Syfte
Syftet med kursen är att ge studenterna en inblick i hela livsmedelskedjan; från jord till bord, för att få en ökad förståelse för hur kedjans olika aktörer agerar enskilt och i samverkan samt vilka myndigheter, branschorganisationer och lagar som styr och påverkar. Ett annat syfte är att identifiera vilka yrkesroller som finns inom livsmedelskedjans olika delar och vilka olika kompetenser som krävs för dessa roller.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

kunna redogöra för hur livsmedelskedjans olika delar är organiserad och i grova drag för vilka lagar och myndigheter som styr verksamheterna.

kunna plocka fram underlag för att

• presentera och diskutera aktuell statistik inom livsmedelskedjans olika delar i Sverige och jämföra med statistik från andra länder

• diskutera hur kedjans olika aktörer agerar enskilt och hur de samverkar inom Sverige men också med aktörer i andra länder

• diskutera hur livsmedelskedjans olika aktörer handlar med livsmedel inom Sverige men också med aktörer i andra länder

• redogöra för vem som ansvarar för och kontrollerar livsmedlets kvalitet och säkerhet och vad som kontrolleras i livsmedelskedjans olika delar

• redogöra och diskutera hur och med vilka medel livsmedelshandeln styr och påverkar sina kunder och leverantörer?

• redogöra för hur konsumenten kan påverka utbudet av livsmedel/mat

• diskutera vilken ståndpunkt olika aktörer inom livsmedelskedjan har till aktuella frågeställningar (enligt kursens innehåll nedan)

• redogöra för olika yrkesroller inom livsmedelskedjans olika delar

• redogöra för vem som bedriver forskning och utveckling inom livsmedelskedjans olika delar

• delta i en debatt om global livsmedelsförsörjning och hållbar konsumtion

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

• kunna använda tidskrifter, böcker, intervjuer och Internet för att få fram aktuell information och officiell statistik från livsmedelskedjans olika delar

• vara källkritisk

• kunna skriva en rapport efter given mall med en korrekt källhänvisning

• kunna presentera sitt eget arbete muntligt

• kunna delta i en diskussion och argumentation

Innehåll
Kursen belyser hela livsmedelskedjan, allt från primärproduktion, livsmedelsindustri, grossister, butiker, storhushåll och restauranger till konsument och avfallshantering.

Statistik från kedjans olika delar kommer att jämföras (antal sysselsatta, utbildningsnivå, omsättning, import/export, energiförbrukning, miljöpåverkan, livscykelanalys), liksom vilka myndigheter, lagar, branschorganisationer, fackföreningar och andra intresseorganisationer som ger förutsättningar och begränsningar för den mat som erbjuds konsumenten.

Övriga frågeställningar som kommer att diskuteras är: Vilka aktörer finns och hur agerar och samverkar dessa? Vem bestämmer vad vi ska äta; producenten, industrin, handeln eller konsumenten? Hur ser handeln med livsmedel ut inom Sverige och EU men också ur ett globalt perspektiv? Hur ser konsumtionen av livsmedel ut i Sverige, EU och i resten av världen? Hur mycket pengar spenderas på livsmedel? Hur förhåller sig kedjans olika delar till KRAV, IP, Europe GAP, olika standarder (BRC, HACCP; ISO...), miljömärkning, närproducerat, livscykelanalyser, rättvisemärkning, GMO, strålning, private brand/EMV och övriga aktuella debattämnen; typ transfett-, socker- och fettinnehåll? Finns någon uttalad policy rörande miljö, hälsa, säkerhet, hållbar utveckling, hållbar konsumtion mm? Hur kommunicerar de olika aktörerna sin ståndpunkt i olika frågor? Vilka utbildningar finns och hur bedrivs forskning och utveckling inom området? Var finns jobben för den som gått vår utbildning?

Kursen kommer att bedrivas i projektform som ett grupparbete och redovisas både muntligt och skriftligt. Varje student kommer att fördjupa sig och få ökad insikt i fyra frågeställningar/ämnesområden enligt innehållet ovan. Studenten kommer själv att få söka relevant information men kommer att få hjälp och stöd av föreläsningar och seminarier. Studenten kommer att tränas i litteratursökning, skriftlig rapportering, muntlig presentation samt argumentationsteknik.

Litteratur
Nilsson, H: Kompendium i kommunikation. Kompendiet tillhandahålles av KFS bokhandel, Campus Helsingborg.
Internetadresser och litteraturhänvisningar till biblioteksböcker delas av kursansvarig i samband med kursstart.

Kod: 0107. Benämning: Projektarbete: statistik inom livsmedelskedjan.
Antal Högskolepoäng: 2. Betygskala: UG. Prestationsbedömning: Aktivt deltagande under projektarbetet, godkänd rapport samt muntlig presentation av projektet. Projektet utföres i grupp men alla i gruppen ska kunna redogöra för och förklara innehållet i rapporten.

Kod: 0207. Benämning: Projektarbete: livsmedelskedjans aktörer.
Antal Högskolepoäng: 2,5. Betygskala: UG. Prestationsbedömning: Aktivt deltagande under projektarbetet, godkänd rapport samt muntlig presentation av projektet. Projektet utföres i grupp men alla i gruppen ska kunna redogöra för och förklara innehållet i rapporten.

Kod: 0307. Benämning: Projektarbete: livsmedelskedjans förutsättningar.
Antal Högskolepoäng: 2,5. Betygskala: UG. Prestationsbedömning: Aktivt deltagande under projektarbetet, godkänd rapport samt muntlig presentation av projektet. Projektet utföres i grupp men alla i gruppen ska kunna redogöra för och förklara innehållet i rapporten.

Kod: 0407. Benämning: Debatt.
Antal Högskolepoäng: 0,5. Betygskala: UG. Prestationsbedömning: Aktivt deltagande i en debatt där studenten ska argumentera för en given ståndpunkt.