Antal högskolepoäng: 60. Betygskala: UG. Nivå: G1 (Grundnivå). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Obligatorisk för: TB1HELS. Kursansvarig: Håkan Linder, hakan.linder@hbg.lth.se, Ingenjörshögskolan i Helsingborg. Förkunskapskrav: Förutom grundläggande behörighet krävs: Matematik kurs C eller 3 åk SE eller etapp 3 lägst betyg G/3. Vidare krävs slutbetyg/avgångsexamen från gymnasieskolan eller komvux. Högskoleprov beaktas ej. Prestationsbedömning: Skriftliga tentamina i Ma ABCD, Ma E, Fy AB, Ke A samt Ke B. Inlämningsuppgifter och muntlig redovisning i Teknisk översiktskurs. Laborationer i samtliga delkurser förutom matematik. Övrigt: Godkänt basår ger garantiplats på LTHs högskoleingenjörsutbildningar (HBG) och ger behörighet att söka brandingenjörsutbildningen (Lund). Godkänt basår och godkänt betyg i Ma E ger behörighet att söka LTHs civilingenjörsutbildningar. Ke B ges i samarbete med Komvux, Helsingborg och i mån av plats. Hemsida: http://www.hbg.lth.se.

Syfte
Målet med kursen är att komplettera en gymnasieutbildning med de förkunskaper och färdigheter som krävs för fortsatta studier vid LTHs högskoleingenjörs-, civilingenjörs- och brandingenjörsprogram.

Mål

Innehåll
OBLIGATORISKA KURSER

Matematik ABCD
Föreläsningar 78 tim, övningar 56 tim, självstudier 220 tim

• Allmän räknefärdighet: aritmetik med kända tal, rationella tal, algebraiska räkningar, formler, potenser, kvadratrötter, kvadratkomplettering.

• Polynom och rationella uttryck.

• Ekvationer och olikheter av första och andra graden.

• Linjära ekvationssystem

• Potensekvationer.

• Olikheter.

• Trigonometri i rätvinkliga trianglar.

• Räta linjen.

• Polynomfunktioner.

• Exponential- och logaritmfunktioner: kurvor, lagar, ekvationer, exponentiella förändringar.

• Derivata: ändringskvot, derivatans definition, derivering av polynom och potensfunktioner, tillämpningar.

• Funktionsstudier: begreppen växande och avtagande, extrempunkter, största och minsta värde, kurvritning med teckenschema.

• Trigonometri i godtyckliga trianglar.

• Trigonometri: kurvor, ekvationer, formler och derivata.

• Derivata: derivering av sammansatta funktioner, exponential- och logaritmfunktioner, produkt och kvot, förändringshastigheter, tillämpningar.

• Integraler: definition, primitiva funktioner, areaberäkningar, tillämpningar.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna definiera och förklara införda begrepp och storheter, redogöra för och i beräkningar utnyttja sambanden mellan dessa samt känna till fysikens modeller inom nedan beskrivna kunskapsområden:

• Mekanik: Likformig och accelererad linjär rörelse, kaströrelse och centralrörelse. Kraft och tryck. Jämviktsbegreppet för plana statiska system. Arbete, energi och effekt. Rörelsemängd och impuls.

• Termodynamik: Termodynamikens första och andra huvudsats. Temperatur. Värme och inre energi. Fasomvandlingar. Energikvalitet.

• Elektricitet och magnetism: Elektriska och magnetiska fält samt kraftverkan på laddade partiklar i dessa fält. Elektriska lik- och växelströmskretsar. Elektrisk energi och effekt. Induktion.

• Optik: Ljusets reflexion och brytning. Optisk avbildning. Optiska instrument.

• Vågrörelser: Harmonisk svängning. Resonans. Mekanisk och elektromagnetisk vågrörelse. Polarisation. Böjning och interferens. Intensitet.

• Atom-, kärn- och partikelfysik: Atomens och atomkärnans struktur. Stark, svag, elektromagnetisk och gravitationell växelverkan. Absorption och emission av strålning. Energikvantisering. Våg- och partikeldualitet. Kärnomvandlingar. Joniserande strålning, stråldos. Massa-energiekvivalens.

• Atomers och molekylers byggnad. Periodiska systemet.

• Kemiska bindningar och deras inverkan på ämnenas fysikaliska och kemiska egenskaper.

• Stökiometriska beräkningar avseende ämnen och reaktioner i fast fas, gasfas och lösningar.

• Redoxprocesser.

• Syrabasreaktioner.

• Aggregationsformer och lösningar.

• Växelverkan mellan materia och elektromagnetisk strålning. Energiomsättningar.

• Vanliga grundämnens förekomst, utvinning, användning samt kemiska och fysikaliska egenskaper.

• Organiska kemins viktigaste ämnesklasser och funktionella grupper.

• Moderna material.

• Grundläggande kunskaper i teknikhistoria.

• Muntlig och skriftlig framställning av en teknisk uppgift.

• Grunderna i ritteknik: manuellt och/eller med datorstöd.

• Grunderna i materiallära.

• Räkneövningar där matematikdelen av fysikproblem gås igenom och tränas.

• Studiebesök och/eller praktiska teknikuppgifter.

TILLVALSKURSER
Matematik E

Föreläsningar 32 tim, övningar 28 tim, självstudier 100 tim

• Komplexa tal: definition, aritmetik, komplexa talplanet, polynomdivision, de Moivres formel, polynomekv.

• Derivata: tillämpningar.

• Integraler: volymberäkning.

• Differentialekvationer: ekvationer av första och andra ordningen, tillämpningar.

• Kemiska beräkningar med stökiometriska samband.

• Faktorer som påverkar en reaktions hastighet.

• Kemisk jämvikt.

• Syra-basjämvikter.

• Redoxkemi.

• Elektrokemi.

• Organiska ämnesklassers struktur och reaktivitet.

• Metoder för strukturbestämning av organiska föreningar.

• Reaktionsmekanismer för några reaktionstyper.

• Uppbyggnaden av och egenskaper hos några biologiskt viktiga molekyler och strukturer.

• Huvuddragen i cellens metabolism, energiomsättning och reproduktion.

• Experimentella metoder inom analytisk kemi.

• Miljökemi.

Litteratur
Björk m.fl.: Matematik 3000 kurs A och B, NV/TE. Bokförlaget Natur och kultur. ISBN: 9789127510364.
Björk m.fl.: Matematik 3000 kurs C och D, NV/TE. Bokförlaget Natur och kultur. ISBN: 9789127510029.
Björk m.fl.: Matematik 3000 kurs E, NV/TE. Bokförlaget Natur och kultur. ISBN: 9789127510296.
Cutnell & Johnsson: Physics, 7th Ed. John Wiley & Sons Inc 2006. ISBN: 9780471663157.
Andersson, Sonesson, Stålhandske, Tullberg & Rydén: Gymnasiekemi A. Liber 2001. ISBN: 9789147016495.
Litteratur för Kemi B meddelas av Komvux, Helsingborg.