Antal högskolepoäng: 3. Betygskala: UG. Nivå: G2 (Grundnivå, fördjupad). Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska. Obligatorisk för: A3. Kursansvarig: Universitetslektor Anna-Maria Blennow, Anna-Maria.Blennow@arkitektur.lth.se, Inst för arkitektur och byggd miljö. Förkunskapskrav: AHI011 Arkitekturhistoria I och AHI021 Arkitekturhistoria II. Prestationsbedömning: För att få betyget godkänt krävs närvaro på 80% av föreläsningarna samt deltagande i studieresan och en aktiv medverkan i diskussionerna. Övrigt: Kursen utgör en fördjupning i arkitekturhistoria och innehåller en obligatorisk studieresa till Italien.

Syfte
Kursens syfte är att ge en fördjupad förståelse av den historiska arkitekturens gestaltningsprinciper och praktik med tillämpningar på olika historiska arkitekters skrifter och utförda byggnader. Kursen syftar dessutom till att öka förståelsen för estetiska principer i arkitekturutövningen.

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

• förklara, diskutera och reflektera över hur olika gestaltningsprinciper har använts i den historiska arkitekturen

• i autentisk miljö analysera och diskutera grundprinciperna utifrån olika tidsepoker

• beskriva de arkitektoniska kriterierna skala, takt, rytm, proportion, färg

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

• redogöra för innebörden av skala, takt, rytm, proportion och färg och dess arkitektoniska betydelse.

• referera till historiska byggnadsverk och förhållanden

• under diskussion tillämpa gestaltningsprinciperna på det historiska materialet under studieresan till Italien

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten

• använda de arkitektoniska gestaltningsprinciperna i den egna projekteringen

Innehåll
Kursen består av en föreläsningsdel och därefter en studieresa till Italien.

I kursen presenteras och diskuteras några olika historiska arkitekter, deras skrifter och utförda byggnader. I sju dubbelföreläsningar presenteras grundläggande historisk-estetiska begrepp (symmetri, proportion, rytm, takt, färg etc) genom texter av kända och inflytelserika författare/arkitekter och deras tillämpning belyses med många praktiska exempel. Det är alltså inte fråga om att enbart förmedla teoretiska kunskaper, utan också att påvisa vad begrepp och teorier betytt i verkligheten. Vid en efterföljande studieresa till Italien (Rom) diskuteras de olika estetiska kriterierna i samband med studiet av den historiska miljön.

Undervisning sker genom föreläsningar och en obligatorisk studieresa till Italien (Rom). För godkänt krävs aktivt deltagande i samtliga moment.

Litteratur
Vitruvius: Om arkitektur, tio böcker. Bok I, kap 1, 2, 3; Bok III, kap 1.
Palladio: Fyra böcker om arkitekturen, Första boken, kap XV, XXIII.
Erik Forssman, Karl Friedrich Schinkel, Bauwerke und Baugedanken 1981. Finns i biblioteket.
John Ruskin: The seven lamps of architecture, 1849 samt senare upplagor.
Heinrich Tessenow: Hausbau und dergleichen, 1916.
Camillo Sitte: Der Städtebau nach seinen Künstlerischen Grundsätzen, svensk översättning Stadsbyggnad 1982 och senare, finns i biblioteket.
Uno Åhren m fl: Acceptera, 1930.
Adolf Behne: Der moderne Zweckbau, 1926;
A & P Smithson: Without Rhetoric - an architectural aestethic 1955-1972, 1973. Desamma: Italian Thoughts, 1993,
Aldo Rossi: L’Architettura della Città, 1966, engelsk översättning 1982.)
Göran Lindahl: Terza Roma. I: Teori och praktik i italiensk byggnadsvård, 1972.)