Antal poäng: 10. Betygskala: TH. Kursansvarig: Rolf Björkman, Ingenjörshögskolan i Helsingborg. Prestationsbedömning: En skriftlig tentamen på varje delkurs. Delkurserna betygsätts i en skala från 3,0 till 6,0 i steg om 0,1. Som slutbetyg erhålls heltalsdelen av det viktade medelvärdet av delkurserna (dock högst 5,0). För slutbetyg erfordras godkända laborationer. Hemsida: http://www.hbg.lth.se. Övrigt: Kursen indelas i delkurserna del 1, som ges under höstterminen i åk 1 och del 2, som ges under höstterminen i åk 2. Del 2 ges första gången hösten 2004.

Mål
Kursen ger

• Kunskap om grundläggande samband i elektrisk kretsteori.

• Inledande komponentkunskap.

• Kunskap om komponent- och signalmodeller.

• Kunskap och träning i analysmetoder för linjära, tidsinvarianta kretsars tids- och frekvensegenskaper.

• Kunskap om vanliga mätmetoder och mätinstrument.

• Träning i att planera och utföra mätningar.

• Inledande kunskap om datorhjälpmedel för simulering av elektriska kretsar.

• Träning i att använda matematiska verktyg och förbereda studenterna inför kurser inom elektronik och datateknik.

Innehåll
Se delkurserna.

Litteratur
Dorf, Richard C & Sloboda, James A: Introduction to Electrical Circuits, 5th Edition, John Wiley & Sons 2000, ISBN 0-471386898.
Carlson, Johansson: Modern elektronisk mätteknik, Liber 1997, ISBN 91-47-01098-3.

Antal poäng: 5. Betygskala: UG. Obligatorisk för: IDA1, IE1.

Innehåll

• Grunder: Ström, spänning och effekt. Kirchoffs lagar. Oberoende och styrda spännings- och strömkällor. Resistorn. Den ideala operationsförstäkaren.

• Nätanalys: Nodanalys.

• Nätverksteorem: Linjaritet, Thevénin- och Nortonekvivalenter. Superposition.

• Likspänningsmätningar: mätning av spänning, ström och resistans med hjälp av analog och digital multimeter. Mätinstrumentens påverkan. Toleranser.

• Datorsimulering.

• Komponentmodeller: kondensatorn, induktorn.

• Sinusformat tidsberoende: jwmetoden, impedans och admittans.

• Överföringsfunktion. Ömsesidig induktans. Den ideala transformatorn. Komplex effekt. Anpassning. Faskompensering.

• Medelvärden av periodiska förlopp: Medelvärde, likriktat medelvärde, effektivvärde.

• Effektmätning: Mätning av effekt med Wattmeter.

Antal poäng: 5. Betygskala: UG.

Innehåll

• Allmänt tidsberoende: Beskrivning och lösning av tidskontinuerliga linjära system med hjälp av differentialekvationer. RC-, RL- och RLC kretsar. Stabilitet.

• Komplex frekvens: Överföringsfunktion. Samband mellan differentialekvation och överföringsfunktion. Poler och nollställen. Filter. Q-värde.

• Bodediagram: Manuella metoder. Datametoder.

• Transformmetoder: Reella och komplexa Fourierserier.Deltafunktionen. Fouriertransformen. Enkelsidiga Laplacetransformen.

• Mätningar i tidsplanet: Mätning av allmänna tidsförlopp med analogt och digitalt oscilloskop.

• Mätningar i frekvensplanet: Mätning av spektrum och överföringsfunktion med spektrum- och nätverksanalysator.