Kursplan för läsåret 2002/2003
HÅLLFASTHETSLÄRA AK FÖR MFHL013
Solid Mechanics, Basic Course

Antal poäng: 10. Betygskala: TH. Kursansvarig: Professor Niels Saabye Ottosen, Niels_Saabye.Ottosen@solid.lth.se. Förkunskapskrav: 3 av 4 delkurser av FMA012 Matematik AK. Rekommenderade förkunskaper: FME051 Mekanik A för M. Prestationsbedömning: Tentamen sker skriftligt på respektive delkurs. Delbetyg ges på kurserna AKI och AK II. För att få slutbetyg krävs att laborationerna utförts, att de till kurserna hörande inlämningsuppgifterna fullgjorts, samt godkända deltentamina i kurserna. Webbsida: http://www.solid.lth.se.

Mål
Kursen består av två delkurser: AKI och AKII. Syftet är att ge sådana baskunskaper i hållfasthetslära som det förväntas att varje M-civilingenjör besitter. Kursen ger därför förmåga att förstå den klassiska hållfasthetslärans principiella grunder samt att kunna analysera, värdera och dimensionera vanligt förekommande konstruktionselement. Kursen ger dessutom den kunskap som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig de olika fortsättningskurserna inom hållfasthetslära.

Innehåll
Innehållet framgår av beskrivningen av delkursen.

Litteratur
Beskrivs under respektive delkurs.


Hållfasthetslära AK för M / Hållfasthetslära AK I0199

Antal poäng: 5. Betygskala: UG. Obligatorisk för: M2. Kursansvarig: Univ.lektor Christer Ljung, Christer.Ljung@solid.lth.se. Prestationsbedömning: I kursen ingår två obligatoriska inlämningsuppgifter samt en laboration, som måste vara godkända för att slutbetyg i Hållfasthetslära AK för M ska meddelas. Delkursbetyg ges i skala 3.0(0.2)6.0 på grundval av skriftlig tentamen. Tentamen innefattar bedömning av såväl färdighets- som förståelsekunskap. Tentamen består av tre examinationsfall som viktas med 25%, 50% och 25%. Dessa examinationsfall äger rum under själva kursperioden.

Mål
Kursen avser att ge den grundläggande introduktionen i hållfasthetslärans begrepp och principer som erfordras för att kunna tillgodogöra sig Allmän kurs II. Efter slutförd kurs ska man kunna:

Innehåll
Kursen behandlar enaxlig spännings- och deformationsanalys med tillämpningar på dimensionering m a p tillåtna spänningar och deformationer hos drag- och tryckbelastade stänger, böjbelastade balkar och vridbelastade cirkulära stänger.

Grundbegreppen normal- och skjuvspänning, normal - och skjuvtöjning definieras. Utgående från mätningar på enaxliga provstavar formuleras idealiserade materialmodeller, som uppvisar elastiska, plastiska och viskoelastiska beteenden. Skillnaden mellan statiskt obestämda och bestämda problemtyper diskuteras m a p lösningsmetodiken, och därvid uppmärksammas behovet av deformationsvillkor för de statiskt obestämda problemen.

Elementär stabilitetsteori för axialbelastade strävor diskuteras och dimensioner med hjälp av Eulers elementarfall

Litteratur
Kompendium sålt av avdelningen för Hållfasthetslära. Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära, KTH.


Hållfasthetslära AK för M / Hållfasthetslära AK II0299

Antal poäng: 5. Betygskala: UG. Obligatorisk för: M2. Kursansvarig: Professor Niels Saabye Ottosen, Niels_Saabye.Ottosen@solid.lth.se. Förkunskapskrav: Hållfasthetslära AK I M. Prestationsbedömning: I kursen ingår två obligatoriska inlämningsuppgifter samt en obligatorisk laboration, som måste vara godkänd för att slutbetyg i Hållfasthetslära AK för M ska meddelas. Delkursbetyg ges i skalan 3.0(0.2)6.0 på grundval av skriftlig tentamen. Tentamen innefattar bedömning av såväl färdighets- som förståelsekunskap.

Mål
På basis av AKI är målet att kunna förstå, evaluera och beräkna vanligt uppkommande hållfasthetsproblem inom konstruktion och design.

Innehåll
Först generaliseras de enaxliga begreppen från AKI, d v s det allmänna elastiska randvärdesproblemet formuleras (här ingår allmänna spänningar och töjningar, Hookes generaliserade lag, allmänna jämviktsdifferentialekvationer samt tillhörande randvillkor). Som exempel på lösning av det allmänna elastiska randvärdesproblemet behandlas vridning av balkar med icke-cirkulärt tvärsnitt och beteendet av rotationssymetriska skivor/rör. Därefter behandlas teorin för mätning med trådtöjningsgivare och den praktiska användningen illustreras i en laboration. Som underlag för dimensionering av konstruktionselement beaktas flytvillkor, spricktillväxt och utmattning. Därefter behandlas den systematiska strukturmekaniken för fackverk och virtuella arbetets princip introduceras. Energimetoder i form av Maxwell, Bettis och Castiglianos satser beskrivs. Slutligen ges en introduktion till det dynamiska beteendet av enkla strukturer.

Övningar ges som problemlösning i anslutning

Litteratur
Kompendium sålt av avdelningen för Hållfasthetslära, Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära, KTH.