Poäng: 10.0 Betygskala: TH Obligatorisk för: M1 Kursansvarig: prof Niels Saabye Ottosen Rekomenderade förkunskaper: Mekanik A för M, endimensionell analys 1 och 2, Linjär algebra. Prestationsbedömning: Tentamen sker skriftligt på respektive delkurs och omfattar normalt 8 uppgifter (frågor, teori och räkneuppgifter). Delbetyg ges på kurserna AKI och AK II. För att få slutbetygen 3, 4 och 5 i hållfasthetslära AK för M krävs att laborationerna i AK II utförts, att de till kurserna hörande inlämningsuppgifterna fullgjorts, samt godkända deltentamina i kurserna.
Webbsida: http://www.solid.lth.se

Mål:
Kursen består av två delkurser: AKI och AKII. Syftet är att ge sådana baskunskaper i hållfasthetslära som det förväntas att varje M-civilingenjör besitter. Kursen ger därför förmåga att förstå den klassiska hållfasthetslärans proncipiella grunder samt att kunna analysera, värdera och dimensionera vanligt förekommande konstruktionselement. Kursen ger dessutom den kunskap som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig de olika fortsättningskurserna inom hållfasthetslära.

Poäng: 5.0 Betygskala: UG Undervisningens omfattning: Prestationsbedömning: I kursen ingår två obligatoriska inlämningsuppgifter, som måste vara godkända för att slutbetyg i Hållfasthetslära AK för M ska meddelas.

Delkursbetyg ges i skala 3.0(0.2)6.0 på grundval av skriftlig tentamen. Tentamen innefattar bedömning av såväl färdighets- som förståelsekunskap Övrigt: Lärare: Univ.lektor Christer Ljung, Christer.Ljung@solid.lth.se. Kursen ges även under lp 1 för antagna till avkortad civilingenjörsutbildning, 140 p.

Mål:
Kursen avser att ge den grundläggande introduktionen i hållfasthetslärans begrepp och principer som erfordras för att kunna tillgodogöra sig Allmän kurs II. Efter slutförd kurs ska man kunna:

• använda begreppen normal- och skjuvkraft, böjande och vridande moment, samt redogöra för och använda begreppen normal- och skjuvspänning, normal- och skjuvtöjning.
  
• välja en relevant materialmodell utgående från resultat av materialprovning och aktuell frågeställning.
  
• strukturera och lösa statiskt obestämda problem.
  
• redogöra för den tekniska balkteorin för böjning och vridning.
  
• redogöra för de spänningsfördelningar som uppstår vid tillämpningar av teknisk balkteori och förklara hur de uppstår ur antagna töjningsfördelningar vid olika materialsamband.
  
• dimensionera balkar och stänger m a p kriterier som plasticering, tillåtna deformationer och stabilitet.
  
• redogöra för det instabilitetsfenomen som uppstår vid knäckning av strävor.
  

Innehåll:
Kursen behandlar enaxlig spännings- och deformationsanalys med tillämpningar på dimensionering m a p tillåtna spänningar och deformationer hos drag- och tryckbelastade stänger, böjbelastade balkar och vridbelastade cirkulära stänger.

Grundbegreppen normal- och skjuvspänning, normal - och skjuvtöjning definieras. Utgående från mätningar på enaxliga provstavar formuleras idealiserade materialmodeller, som uppvisar elastiska, plastiska och viskoelastiska beteenden. Skillnaden mellan statiskt obestämda och bestämda problemtyper diskuteras m a p lösningsmetodiken, och därvid uppmärksammas behovet av deformationsvillkor för de statiskt obestämda problemen.

Elementär stabilitetsteori för axialbelastade strävor diskuteras och dimensioner med hjälp av Eulers elementarfall

Litteratur:
Meddelas senare.

Poäng: 5.0 Betygskala: UG Undervisningens omfattning: Förkunskapskrav: Hållfasthetslära AK I M Prestationsbedömning: I kursen ingår två obligatoriska inlämningsuppgifter samt en obligatorisk laboration, som måste vara godkänd för att slutbetyg i Hållfatshetslära AK för M ska meddelas. Delkursbetyg ges i skalan 3.0(0.2)6.0 på grundval av skriftlig tentamen. Tentamen innefattar bedömning av såväl färdighets- som förståelsekunskap.

Innehåll:
Först generaliseras de enaxliga begreppen från AKI, d v s det allmänna elastiska randvärdesproblemet formuleras (här ingår allmänna spänningar och töjningar, Hookes ågeneraliserade lag, allmänna jämviktsdifferentialekvationer samt tillhörande randvillkor). Som exempel på lösning av det allmänna elastiska randvärdesproblemtet behandlas vridning av balkar med icke-cirkulärt tvärsnitt och beteendet av rotationssymetriska skivor/rör. Därefter behandlas teorin för mätning med trådtöjningsgivare och den praktiska användningen illustreras i en laboration. Som underlag för dimensionering av konstruktionselement beaktas flytvillkor, sppricktillväxt och utmattning. Därefter behandlas den systematiska strukturmekaniken för fackverk och virtuella arbetets princip introduceras. Energimetoder i form av Maxwell, Bettis och Castiglianos satser beskrivs. Slutligen ges en introduktion till det dynamiska betendet av enkla strukturer.

Övningar ges som problemlösning i anslutning

Litteratur:
A. Persson och H. Odensjö: Hållfasthetslära, del 1 och 2, LiTH, 1995.
L. Bolin: Hållfasthetslära, Problemsamling med svar och anvisningar, del 1
och 2.
Formelsamling i hållfasthetslära, Stockholm 1990 (KTH)