Kursplan för

Kritiska Infrastrukturers resiliens
Critical Infrastructure Resilience

VRSN45, 7.5 högskolepoäng, A (Avancerad nivå)

Gäller för: 2024/25
Fakultet: Lunds tekniska högskola
Beslutad av: Programledning BI/RH
Beslutsdatum: 2024-04-04
Ikraftträdande: 2024-05-08

Allmänna uppgifter

Huvudområde: Katastrofriskhantering och klimatanpassning Fördjupning: Avancerad nivå, kurs/er som inte kan klassificeras
Valfri för: MKAT2, R4, RH4
Undervisningsspråk: Kursen ges på engelska

Syfte

 

Mål

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten

Kursinnehåll

I kursen introduceras och diskuteras viktiga aspekter som ligger till grund för hantering av kritiska infrastrukturer, t.ex. elkraftsystem, vattenförsörjningssystem, telekommunikationssystem och transportsystem. Kursen ska därmed ses som en introduktion till ämnesområdet kritisk infrastruktur och skydd av samhällsviktig verksamhet. Viktiga aspekter som berörs är kritiska infrastrukturers form, funktion och roll i samhället samt centrala metoder och koncept för analys och hantering av kritiska infrastrukturer. Metoder som täcks inom ramen för kursen är exempelvis: nätverksteori som analysverktyg för komplexa infrastruktursystem, riskhantering, tillgångsförvaltning (asset management), livscykelanalys, beroendemodellering av infrastrukturer, och konsekvensanalyser vid storskaliga infrastrukturstörningar. Koncept som är viktiga för studenten att förstå och reflektera kring under kursens gång är exempelvis: risk, tillförlitlighet, osäkerhet, resiliens, komplexitet och kontinuitet. En viktig del av lärandeprocessen är att studenter ska applicera koncept och metoder på realistiska representationer av infrastrukturer samt kunna knyta samman och reflektera över de olika koncepten och metoderna.

Genom kursen sker en progression från en abstrakt till en mer realistisk representation av infrastrukturer, där studenten ska reflektera över olika modeller, metoder och koncepts styrkor och svagheter. Kursen är därför indelad i ett antal delmoment som guidar studenten genom viktiga begrepp och metoder. Till delmomenten kopplas datorlaborationer för att studenterna ska kunna tillägna sig och applicera metoder som introduceras i kursen. Även lärarledda seminarium för varje centralt delmoment i kursen ges där studenterna aktivt kan diskutera och reflektera över temat och litteraturen samt jämföra ansatser för problemlösning.

Examination av kursen sker genom uppsatser som behandlar kursens olika delmoment samt ett avslutande projektarbete där antingen en fördjupning av en eller flera delmoment alternativt en syntes av samtliga delmoment redovisas (dvs. varje delmoment blir ingångsvärden för det avslutande projektarbetet). Arbetet med projektet diskuteras i ett lärarlett seminarium för att studenterna även ska tillägna sig förmåga att muntligen redovisa och diskutera sina ansatser och preliminära resultat samt att ge konstruktiv feedback.

Kursens examination

Betygsskala: TH - (U, 3, 4, 5) - (Underkänd, Tre, Fyra, Fem)
Prestationsbedömning: Examinationen är en sammanvägning av skriftliga uppsatser för projektuppgifterna samt en skriftlig avslutande projektuppsats. För godkänt betyg krävs aktivt deltagande på obligatoriska moment. Projektarbetet skall redovisas både muntligt och skriftligt.

Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student.

Moduler
Kod: 0119. Benämning: Rapport Delmoment.
Antal högskolepoäng: 5.0. Betygsskala: TH - (U, 3, 4, 5). Prestationsbedömning: Godkänd skriftlig rapport Modulen omfattar: Individuella rapporter för projektuppgifterna
Kod: 0219. Benämning: Projektrapport.
Antal högskolepoäng: 2.5. Betygsskala: TH - (U, 3, 4, 5). Prestationsbedömning: Godkänd skriftlig rapport och muntlig redovisning Modulen omfattar: Individuell projektrapport och muntlig redovisning.

Antagningsuppgifter

Förkunskapskrav:

Förutsatta förkunskaper: Grundläggande förståelse för programmering. Minst 150 hp från ett civilingenjörsprogram alt från brandingenjörsprogrammet vid LTH eller motsvarande utbildningsbakgrund och nivå om internationell student.
Begränsat antal platser: 20
Urvalskriterier: Avklarade högskolepoäng inom programmet. Studenter som har kursen listad som obligatorisk har platsgaranti. För övrigt ges förtur till studenter vars program har kursen listad i läro- och timplanen.

Kurslitteratur

Kontaktinfo

Kursansvarig: Jonas Johansson, jonas.johansson@risk.lth.se
Kursadministratör: Linnéa Ekman, linnea.ekman@ebd.lth.se

Övrig information

Arbete med projektuppgifterna kan med fördel genomföras i samarbete mellan studenterna. Varje student skall dock enskilt kunna redovisa och svara för arbetet genom individuella uppsatser. En av projektuppgifterna kan genomföras som arbete i grupp om minst två och redovisas i en gemensam uppsats. Om gemensam redovisning sker måste varje gruppmedlem kunna presentera och ansvara för innehållet i uppsatsen. I grupparbeten förutsätts aktivt deltagande från samtliga gruppmedlemmar. Varje gruppmedlem skall enskilt kunna redovisa och svara för innehållet i grupparbetet. Om en enskild student inte uppfyller krav om aktivt deltagande, eller åsidosätter sina åtaganden, kan beslut av examinator om omplacering till annan grupp eller underkänt betyg erhållas.