Kursplan för
Konsekvensberäkningar
Consequence Analysis
VBRA10, 7,5 högskolepoäng, G1 (Grundnivå)
Gäller för: Läsåret 2018/19
Beslutad av: Programledning BI/RH
Beslutsdatum: 2018-03-20
Allmänna uppgifter
Undervisningsspråk: Kursen ges på svenska
Syfte
Kursen ska ge en introduktion till området
konsekvensberäkningar inom brandingenjörens verksamhetsområde
och ska utgöra ett komplement till kursen Riskanalysmetoder när
det gäller konsekvenser av oönskade utsläpp av gaser och
vätskor.
Mål
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten
- Kunna beräkna storleken av oönskade utsläpp av gaser och
vätskor; spridning av gaser, förångning av vätskor; brand i
vätskor och gaser.
- Kunna beskriva utsläppsförlopp för gaser och vätskor;
spridning av gaser.
- Kunna relatera till miljö- och säkerhetslagstiftning
inklusive EU-direktiv som är relevanta för kunskapsområdet.
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten
- Kunna uppskatta konsekvenserna av oönskade utsläpp av gaser
och vätskor.
- Kunna använda lämpliga beräkningsmetoder (handberäknings-
och datormodeller) för konsekvensbedömningar av oönskade
utsläpp av gaser och vätskor.
- Kunna tillämpa beräkningsmodeller för oönskade utsläpp av
gaser och vätskor på inträffade olyckor och riskobjekt.
- Kunna redogöra för och diskutera konsekvenser av oönskade
utsläpp av gaser och vätskor med personer med liknande
bakgrund.
- Kunna välja och använda tidigare genomgångna datorprogram
för att lösa delproblem, känna till programmens
användningsområden, dess begränsningar och hur resultaten skall
tolkas och redovisas.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten
- Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.
- Visa insikt i ämnesområdets möjligheter och
begränsningar.
- Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Kursinnehåll
Undervisningen består av föreläsningar, räknestugor,
datorövningar samt inlämningsuppgifter. Under föreläsningarna
behandlas delar ut kurslitteraturen vilket görs med
teorigenomgångar, genomgång av beräkningsexempel och
presentationer av inträffade olyckor.
Räknestugorna är räkneövningar där studenterna
självständigt löser givna uppgifter som ska lösas med
handräkningsmodeller. Vid dessa övningar finns tillgång till
handledning.
Utöver handräkningsmodeller används datorbaserade
beräkningsmodeller. Dessa får studenterna bekanta sig med vid
datorövningar där givna uppgifter ska lösas. Uppgifterna löses
individuellt med stöd av handledare.
Inlämningsuppgifter utgör ett moment i kursen. Den första
utgörs av en resumé där studenten ska bekanta sig med en
vetenskaplig artikel som är relevant för området och
individuellt skriva en resumé av denna. Inlämningsuppgift nummer
två utgörs av en beräkningsuppgift där studenten ska lösa
givna problemställningar med hjälp av under kursen inhämtade
kunskaper och däribland handräknings- och datormodeller.
Följande delområden behandlas under kursen:
- Miljö- och säkerhetslagstiftning inklusive EU-direktiv.
- Kemikaliekännedom. Farliga egenskaper hos kemikalier.
Kondenserade giftiga gaser.
- Konsekvensanalyser. Beräkning av konsekvenser vid utsläpp av
gaser och vätskor. Beräkningsmetoder för utsläppshastighet
(källstyrka), flashing, förångning, brand i vätskepöl,
uppvärmning av behållare, jetflammor, gasspridning (neutrala och
tunga gaser), gasmolnsexplosioner och tankbrott samt
effektmodeller. Beräkningsmetoderna omfattar dels
handräkningsmetoder och dels utnyttjande av datorprogram.
Kursens examination
Betygsskala: TH - (U,3,4,5) - (Underkänd, Tre, Fyra, Fem)
Prestationsbedömning: Examinationen sker enskilt och består av godkända lösningar på inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen bestående av både teorifrågor och problemlösning. Slutbetyget utgörs av resultatet på skriftlig tentamen.
Om så krävs för att en student med varaktig funktionsnedsättning ska ges ett likvärdigt examinationsalternativ jämfört med en student utan funktionsnedsättning, så kan examinator efter samråd med universitetets avdelning för pedagogiskt stöd fatta beslut om alternativ examinationsform för berörd student.
Antagningsuppgifter
Förutsatta förkunskaper: VBR022, VBRF20 Brandkemi, VBRF10 Branddynamik.
Begränsat antal platser: 60
Urvalskriterier: Antal poäng som återstår till examen. Förtur för studerande på brandingenjörsprogrammet årskurs 3.
Kursen kan ställas in: Om färre än 12 anmälda.
Kursen överlappar följande kurser: VBR100, VBR230
Kurslitteratur
- Fischer, S. m fl: Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. FOA, 1998, ISBN: ISSN: 1104-9154.
- Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Förordning om skydd mot olyckor, SFS 2003:789. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SFS 1999:381. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, SFS 2015:236. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Lag om brandfarliga och explosiva varor, SFS 2010:1011. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Förordning om brandfarliga och explosiva varor, SFS 2010:1075. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet, MSBFS 2014:2. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, inklusive Konsekvensutredningen, MSBFS 2015:8. Kan hämtas från: www.lagrummet.se.
- Andersson, B.: Karakteristiska egenskaper hos kemikalier, stencil. Brandteknik, 2005.
- Farligt ämne, klor, ammoniak, svaveldioxid och propan, utdrag ur RIB.
- Andersson, B.: Utdrag ur: Introduktion till konsekvensberäkningar, några förenklade typfall. Brandteknik, LTH, 1992.
- Pasquill´s stabilitetsklasser och andra tabeller, stencil. Brandteknik.
Kontaktinfo och övrigt
Kursansvarig: Marcus Runefors, marcus.runefors@brand.lth.se
Övrig information: Enstaka moment kan komma att ges på engelska